Tågtavlan 2.3 på App Store

Alldeles nyss släpptes Tågtavlan 2.3 på App Store. Den innehåller förbättringar som gjorts fram till att beslutet att göra appen gratis togs: SSL-krypterad serverkommunikation, snabbknapp till det tåg man är incheckad på samt tydligare bevakningsfunktion.

Dessutom finns på "info"-fliken möjligheten att sponsra fortsatt utveckling av appen med SMS-donationer (5, 15 eller 50 kr). Min förhoppning är att resenärer som haft nytta av Tågtavlan under dagen kan tänka sig att avvara några kronor för att hålla appen flytande, nu när App Store på grund av dubbelmomsproblematiken mellan Sverige, Luxemburg och Apple inte fungerar som inkomstkälla för mindre utvecklare som undertecknad.

Fördelen med SMS-betalningar är att de hanteras inom Sverige (av Mosms som jag länge använt mig av), vilket dels innebär att det inte uppstår någon dubbelmomsproblematik och dels att momsen faktiskt stannar i Sverige.

Huruvida SMS-donationer fungerar som finansieringsmetod för Tågtavlan återstår förstås att se, men det är värt ett försök.

Angående artikeln i Computer Sweden

...så vill jag bara göra ett litet klargörande: anledningen till att jag kallar det "100% dubbelmomsrea" är att apparna numera är gratis. Jag tänker inte lämna tiotusentals användare i sticket, utan kommer fortsätta underhålla apparna (dvs rätta eventuella buggar och se till att de funkar som avsett). Jag är sjukt stolt över framförallt Tågtavlan och kommer inte slänga ut den med diskvattnet.

Någon vidareutveckling av apparna är däremot inte aktuell i dagsläget, och de appar som inte blivit släppta ännu har lagts på is tills dubbelmomsproblemet är löst. Nyutveckling går inte att räkna hem som det ser ut idag, om man inte har väldigt höga försäljningssiffror.

Mitt beslut är inte "i protest mot de svenska momsreglerna". Det är en onödigt provocerande formulering som inte kommer från mig och som jag inte ställer mig bakom, den fanns inte ens med i den text jag fick titta på för några dagar sedan. Skälet är helt enkelt att det inte funkar varken ekonomiskt eller administrativt när köparna betalar moms i Luxemburg men Skatteverket vill driva in den från mig.

Jag skulle föredra att momsen inte hamnade i Luxemburg utan i företagarens land, och det är väl även den linje Sverige driver i EU och som eventuellt kommer införas någon gång under nästa år.

Tågtavlan och Tågkoll är beroende av Tåg.Info, och den tjänsten får tills vidare finansieras av min övriga verksamhet tills jag kommit på något annat sätt att finansiera den på än via försäljning av appar. Annonserna ger än så länge inte ens tillräckligt för att täcka serverkostnaderna, men det innebär å andra sidan att där finns utvecklingspotential.

I övrigt lägger jag mig inte på rygg, jag har turen att inte vara helt beroende av apparna i min verksamhet även om det kortsiktigt förstås blir ett visst ekonomiskt tapp innan jag justerat kursen litegrann. Jag vill önska alla utvecklare som satsat helhjärtat på apputveckling lycka till, och hoppas på en snabb lösning från Sveriges och EU:s sida i denna fråga.

Syftet med att gå ut öppet och berätta om varför jag slutar göra appar var att bidra till en diskussion kring problematiken med dubbel moms, så det är glädjande att se att artikeln blivit så flitigt kommenterad. Jag kommer dock själv inte delta i diskussionen i kommentarsfältet på Computer Sweden - vid det här laget känner jag att jag fått sagt det jag ville.

En del stickspår skulle visserligen vara kul att diskutera vidare kring - att försörja sig på tjänster baserade på öppen offentlig data provocerar tydligen, men det får bli vid ett annat tillfälle. Tåg.Info kommer ju finnas kvar, som sagt...

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.408501/nu-slutar-jag-gora-appar

Dubbelmoms-REA på Tågtavlan, Tågkoll och iJuholt

Sedan den 1 oktober är svenska apputvecklare skyldiga att betala moms i Sverige. Hur är det ett problem, undrar du? Jo, när du köper en app som kostar 15 kronor på App Store så betalar Apple 2:25 1:96 i moms i Luxemburg, eftersom Apple anses vara säljare av appen. Sedan får utvecklaren 70% av summan som återstår, dvs ungefär 8:90 9:13. Men eftersom Skatteverket gör en annan bedömning än resten av Europa och anser att apputvecklaren är säljare av appen så ska svensk moms betalas in, och denna moms är 20% av slutpriset mot kund - det vill säga 3 kr.

Kvar återstår alltså 5 kr och 90 öre 6 kr och 13 öre som tillfaller utvecklaren. Sedan avgår förstås egenavgifter och skatt.

Av de 15 kronor du betalar hamnar ungefär 3 kronor i utvecklarens plånbok. 6 kronor går till Skatteverket, Apple får 4 kronor, Luxemburg 2 kr.

Dessa 3 kronor ska inte bara finansiera utveckling, drift och support av appen, jag ska även hantera en bedrövlig administrativ sörja som har sin grund i att det endast är försäljning inom EU som är momspliktig i Sverige. Försäljning utanför EU ska därför räknas bort från den månatliga summa man får utbetald av Apple innan man kan räkna ut hur mycket moms som ska betalas in. Dessa siffror får man gräva fram i Apples utvecklarportal.

Vet ni vad? Jag skiter i det. Ingen blir rik på femtonkronorsappar i svenska App Store, och ska hela vinsten försvinna i bokföring och administration så finns det betydligt roligare - och för mig mer lönsamma - saker att ägna sig åt. Tills vidare är det därför 100% dubbelmomsrea på mina appar i App Store, och den stora förloraren heter Skatteverket.

Tågtavlan, Tågkoll och braksuccén iJuholt. Slit dem med hälsan!

Observera att apparna INTE läggs ned - jag tänker inte lämna tiotusentals nöjda användare i sticket, utan tillhandahåller mina appar gratis tills vidare. Se även "Angående artikeln i Computer Sweden"

2011-10-05 08:40: Visst är det så att om jag hittar någon annan affärsidé som ger avsevärt högre intäkter så tjänar både jag och Skatteverket på det i slutänden, men man väljer att kasta sig ut i den otrygga tillvaron som småföretagare för att man har en idé och en vision. Det är inte bara att "göra något annat istället". Som allianskramare är det svårt att inte känna sig blåst nu när en mycket stor del av appmarknaden stryps för svenska apputvecklare. Få småföretagare har en vinstmarginal som står pall för ett permanent tapp på 33% av intäkterna.

Vad innebär detta för appanvändarna? Minskad konkurrens på App Store är väl den mest uppenbara effekten. Kanske hade jag bara släppt skräp på App Store i framtiden, kanske inte...

Kort diskussion kring saken mellan mig och @jmolofsson här.

2011-10-05 14:36: En journalist frågade hur stor betydelse den dubbla momsen egentligen har och hur viktigt det är var momsen betalas. Mycket bra fråga!

Med dubbel moms får man som sagt ut 5:90 6:13 per såld 15-kronorsapp före skatt. Om momsen endast skulle betalas i Luxemburg skulle man få ut 8:90 9:13 per såld app. Om momsen endast skulle betalas i Sverige så skulle man få ut 8:40 per såld app (förutsatt att Apple skulle beräkna provisionen på konsumentpriset exklusive svensk moms, dvs 12 kronor. I detta fall skulle även Apple behöva lägga på den svenska momsen på sina utbetalningar för att det skulle bli rätt, dessa 3 kronor per app skulle alltså bara "studsa" hos Apple).

Den dryga femtioöringen som skiljer beroende på var momsen betalas kan nog de flesta företag hantera. Själv skulle jag gärna se att momsen, som är en skatt som konsumenten betalar, stannade inom landet istället för att den hamnade i Luxemburg. Men det är en annan diskussion.

Att sälja appar på App Store handlar om volymer. Det låter kanske inte som en jättestor skillnad mellan 5:90 6:13 och 8:40, men för ett enmansföretag som når hyfsad framgång och säljer 5,000 15-kronorsappar per månad handlar det om 29.500 30.650 kontra 42.000 kronor i månaden. Man ska hålla i åtanke att detta är intäkten - inte vinsten. Om hela summan kan tas ut i lön så motsvarar det 15.000 respektive 20.000 kr efter skatt, men alla företag har utgifter som ska täckas upp först - lokaler, datorer, servrar, utvecklingskostnader, osv.

2011-10-05 17:25: Om momssatsen är 15% i Luxemburg så borde de betala ungefär 1:96 i moms. Återstår 13:04 kr, 70% av 13 kr är 9:13, vilket man alltså skulle få ut om momsen endast betalades i Luxemburg. 9:13-3 är 6:13. Fortfarande ungefär 3 spänn i utvecklarens ficka efter skatt med dubbelmoms, ca 50% mer om momsen endast betalas i Luxemburg. Någon större skillnad blir det inte i slutänden, men rätt ska vara rätt. Man blir snurrig...

Tågpositioner och SSL i Tåg.Info:s API

Tåg.Info har sedan en tid tillbaks använt öppet tillgänglig data från Trafikverket för att räkna ut var varje tåg befinner sig, baserat på tågplan, tidtabell och förseningsinformation. Resultatet visas bland annat på www.tågkartan.se och i iPhone/iPad-appen Tågtavlan.

Det finns ingen GPS-information om Sveriges tågtrafik fritt tillgänglig, och därför har det varit svårt att bedöma korrektheten i de positioner som Tåg.Infos algoritm räknar fram. I och med releasen av SJ:s app "Min Resa" som har en liknande funktion har jag dock kunnat göra stickprovskontroller och jämfört positionerna som SJ:s app visar med dem i Tågtavlan, och än så länge är det förvånansvärt likt.

Jag tror inte detta beror på att Tåg.Info verkligen lyckas räkna fram tågens verkliga positioner, utan snarare att SJ inte heller använder "äkta" GPS-data i dagsläget utan istället visar vilken trafikplats tåget senast passerade. Att det kan ta 5-6 minuter innan positionerna uppdateras i SJs app tyder också på detta. Metoderna är i så fall alltså likartade, Tåg.Info uppdaterar dock positionerna varje minut genom att extrapolera från senast passerade trafikplats.

SJ har tillgång till GPS i sina modernare tåg, och man får anta att de i framtiden kommer börja sammanställa och visa denna information i sin app också.

Eftersom Tåg.Info:s tågpositioner visat sig stå sig ganska bra gentemot de positioner som SJ:s app visar så finns de hur som helst numera tillgängliga i tåg-API:et, som även kan nås över SSL (HTTPS).

Jag får emellanåt kritik för att jag inte delar ut API-nycklar hur som helst, utan ställer vissa enkla krav på motprestation och hur API:et används. Så här ser jag på saken:

Tåg.Info:s API är baserat på öppen offentlig data från Trafikverket, men den bearbetas och kompletteras med algoritmer som t.ex. beräknar ny förseningsinformation när sådan saknas i Trafikverkets data och ovan nämnda tågpositioner. Dessa algoritmer (och den data de producerar) är resultat av arbete som jag lägger ned mycket tid och energi på, och de förfinas och justeras ständigt. Att tillhandahålla ett API som är så flitigt använt som Tåg.Info:s kräver dessutom både resurser och löpande underhåll.

Skälet till att offentlig (dvs skattefinansierad) data börjar öppnas upp är inte att staten vill vara bussig. Genom att ge företag tillgång till offentlig data ger staten oss möjlighet att skapa tjänster och produkter baserade på denna data, som vi kan tjäna pengar på och därmed ge staten ökade skatteintäkter.

Syftet med öppen offentlig data är inte att vi som skapar derivat av denna data ska tvingas lämna ut resultatet av vårt arbete till utvecklare som vill att någon annan ska göras deras jobb. Alla gillar öppen data, men applåder betalar inga räkningar.

Missnöjd med Tåg.Info:s API-villkor? Datan som API:et bygger på finns öppet tillgänglig för alla. Sluta gnäll och lär dig programmera.

SJs app läcker resenärsinformation

Uppdatering 21:56: SJ har under kvällen täppt till informationsläckan. Det är inihelvete snabbt agerat, och möjligheten att kartlägga deras användare är därmed eliminerad. Nedanstående information är således att betrakta som inaktuell och hopplöst föråldrad.

Igår lanserade SJ till slut sin efterlängtade app. Många har påpekat dess likheter med Tågtavlan, vilket må vara hänt - Tågtavlan kom till för ett och ett halvt år sedan på grund av att SJ då saknade en dylik app, så att det finns likheter är egentligen inte särskilt konstigt.

SJs app kommunicerar, likt Tågtavlan, över ett öppet HTTP-baserat protokoll. Erik Petterson har kartlagt detta protokoll, och gjort en intressant upptäckt: Om du använder SJ:s app, så exponerar de öppet alla bevakningar du och alla andra har lagt upp på nätet, tillsammans med telefonernas unika ID (UUID) som i förlängningen kan användas för att identifiera användarna. Låter det illa? Det är det:

Vem som helst kan ladda ned denna information och använda den för att identifiera deras kunder och kartlägga deras resevanor.

Att få tag i informationen är så enkelt som att klicka på en länk. Att koppla telefonernas ID-nummer till deras ägare är lite trixigare, men det finns goda skäl till att både Google och Apple är tydliga med att telefonernas unika IDn inte ska strösslas med hur som helst.

En annan pikant detalj är att samma öppna gränssnitt till och med kan användas av illvilliga individer för att lägga till, ta bort och/eller ändra alla bevakningar.

Jag publicerar inte direktlänken till datat här, men utförlig teknisk information om kommunikationsprotokollet hittas på en länk som jag har raderat eftersom det inte finns någon poäng med att fortsätta banka på den här hästen.

Att använda sig av det tror jag dock är en dålig idé - detta är ett uppenbart privat gränssnitt mot ett företags data, även om de har lämnat ytterdörren på vid gavel. Ett skolexempel på security through obscurity, kan man säga.

Vid 15-tiden kom svar från SJ: "Det finns ingen personlig info i appen, inte ens UD ID. Det vi kallar device ID är endast kopplat till appen. Trots det ska vi göra om den så den blir krypterad så fort som möjligt."

Det finns inget fel, men det ska ändå åtgärdas. Glasklart?!

Min iPhones UUID (hämtat med Ad Hoc Helper):

Optisk illusion Min iPhones UUID i subscriptions.json:

Jag kallar slarvigt denna teckenserie för UUID (Universally Unique Identifier), en mer generell term än UDID (Unique Device Identifier). Båda uttrycken används av hävd i iOS-världen för att beskriva samma sak, nämligen telefonens unika ID-nummer. Se t.ex. http://www.ispeeddial.com/how-to-find-your-iphone-uuid/.

Strax efter att dessa bilder postades återkom SJ med följande besked på Twitter: "Vi var övertygade om att vi hade rätt. Nu undersöker vi vad detta beror på och ska åtgärda snarast. Vi hade fått försäkringar från vår dataleverantör att mobildevise-ID inte skulle synas. Nu går det bevisligen att spåra användartelefonen. Det är olyckligt och ska ändras snarast". Jättebra, och föredömligt snabbt agerat med tanke på att problemet upptäcktes vid lunchtid.

Jag har även pratat med SJ:s projektledare Tobias över en svajig mobillinje. Jag kunde inte urskilja några svordomar (vilket hedrar honom), och såvitt jag kunde förstå hade de alltså beställt en lösning där interna, slumpmässiga ID-sekvenser skulle användas istället för UUID och även fått detta bekräftat av leverantören idag. Därför var de helt säkra på att ovanstående beskrivning av problemet var fel, och därav deras tvärsäkra, men felaktiga, första svar. Sannolikt är det dessutom endast iPhone-appen som har detta fel.

Lösningen läcker UUID:s som ett såll i dagsläget, men det beror alltså på att leverantören har tabbat sig. Foliehatt av, således, och som utvecklare som också gjort sig skyldig till ett och annat misstag genom åren tänker jag inte börja kasta sten i det glashuset.

Moms, appar, och dubbelbeskattning

2011-10-05: Räkneexemplen beräknade på 15% moms i Luxemburg

2011-10-03: Räkneexemplen uppdaterade efter feedback från Lars Edvardsson

2011-09-17: Jag ser att Skatteverket dyker upp och läser detta inlägg med jämna mellanrum. Kommentera gärna - finns det idag något sätt för svenska apputvecklare att undvika dubbel moms? Pågår diskussioner mellan berörda parter? Har jag missuppfattat något? Har jag genom att yttra mig öppet i frågan kvalificerat mig till en mäktig skatterevision nästa år?

Som svensk utvecklare av appar hamnar man i en internationell skattemässig gråzon.

I EU finns något som heter "momsdirektivet", som säger att vid handel inom EU ska säljaren betala moms i sitt eget land. Det låter enkelt, men det kan bli sällsynt rörigt om alla inte är överens om vem som är säljaren.

Som apputvecklare skickar jag in mina appar till Apple (på Irland) som efter granskning och godkännande publicerar apparna på App Store där de kan köpas av kunderna.

Jag som utvecklare bestämmer vad appen ska kosta, och kan även välja vilka länder den ska säljas i. Själva försäljningskedjan har utvecklaren däremot ingen kontroll över, utan varje månad får man 70% provision på försäljningarna av sina appar i form av en utbetalning till sitt bankkonto. Apple sköter även marknadsföring av apparna, inte enbart i App Store utan jag har själv flera gånger sett mina appar dyka upp i annonser i Expressen och Aftonbladet utan min egen inblandning.

Apple betraktas på Irland som säljare av apparna och betalar således in moms på Irland. I Sverige är dock regelverket formulerat på ett sådant sätt att Skatteverket enligt ett ställningstagande 2011-06-16 betraktar utvecklaren som säljaren av appen, och därmed ska utvecklaren betala moms i Sverige. Momsen räknas på den summa som köparen har betalat, inte den provision utvecklaren fått av Apple. I tillämpningsinformationen uppger Skatteverket att vid kontroll ska detta i normalfallet inte avse omsättning före 2011-10-01, men hur detta ska tolkas är oklart.

I rena pengar gäller följande:

För en app som kostar köparen 15:- är 3:- svensk moms.

Apple tar 30% (varav en del betalas som moms på Irland) av summan exklusive moms som de betalar in i Luxemburg, så utvecklaren får 10:50 8,925 kr för varje såld app. Men av denna summa är alltså 3:- moms som köparen betalar till Skatteverket via utvecklaren.

Av 15:- tillfaller alltså 7:50 5:90 utvecklaren - före skatt och egenavgifter, förstås.

Samtidigt betalar köparen sammanlagt 5:25 i moms - 3:- i Sverige, och 2:60 på Irland (jag tror deras momssats är 21%) 2:25 i Luxemburg. Den sistnämnda summan tas från Apples 30%, men Momsen räknas alltid på vad kunden har betalat och är en skatt som kunden betalar till staten i säljarens land - i detta fall både Sverige och Irland Luxemburg eftersom de inte är överens om vem som är säljare.

15:00 - 5:60 5:25 = 9:40 9:75 är alltså vad appen kostar exklusive moms. 5:60 av 9:40 är 59,6% 5:25 av 9:75 är 53,8%.

För appar som utvecklas av svenska företagare är alltså momssatsen i realiteten nästan 60% 54%. Var det verkligen såhär man tänkte sig att handel inom EU skulle fungera?

Ett problem i sammanhanget är att eftersom Apple anser sig betala momsen, så får man ingen momsspecifikation av dem i samband med utbetalningarna. För att räkna ut hur stor del av intäkterna som ska redovisas som moms så borde formeln utgående moms = (2/7)(3/8,925)*provisionen vara så nära "rätt" man kan komma, förutsatt att man enbart säljer inom EU (3/10:50 = 2/7). Har man försäljning utanför EU i denna summa så ska den räknas bort först - lycka till med det!

Om man har ett företag som heter Stardoll så har man fått dispens av regeringen, och behöver således varken slita sitt hår över den här röran eller oroa sig för Skatteverkets ofelbara specialgranskning av apputvecklare till taxeringen 2011.

Vi andra gör klokast i att följa Skatteverkets regler och hoppas att Irland Luxemburg och Sverige snarast kommer överens om var momsen ska betalas.

Äntligen börjar saken belysas i media:

http://svt.se/2.22620/1.2551997/dubbelmoms_slar_mot_app-foretag

Tåg.Info & Tågtavlan i Metro Gbg

Västtrafik samordnar all kollektivtrafik i Västra Götalandregionen, och har en egen sida i Göteborgsupplagan av Metro.

Idag består denna sida av en artikel om Tåg.Info, Tågtavlan och undertecknad. Tack!

Tåg.Info och Tågtavlan i Göteborgs-Posten

Göteborgs-Posten kontaktade mig igår med anledning av att de ville tipsa sina läsare om hur man enklast håller koll på det sällsynt stökiga tågtrafikläget i julhelgen.

Resultatet blev en telefonintervju och denna artikel om Tågtavlan, Tåg.Info med mera. Den publiceras såväl på nätet som i dagens papperstidning.

E-delegationen uppmärksammar Tåg.Info och Tågtavlan

E-delegationen är en expertgrupp som inrättades år 2009 av regeringen för att utveckla e-förvaltningen till att bli så enkel som möjligt för så många som möjligt. Delegationen består av myndighetscheferna från de största och IT-intensivaste myndigheterna.

Bland annat verkar man för att göra det enklare för företag och privatpersoner att få tillgång till offentlig data - dvs, öppen data som vi betalar för via skattesedeln.

Under december månad har de en julkalender på sin hemsida, där de varje dag uppmärksammar en tjänst som de anser är ett exempel på god e-förvaltning. Bakom lucka nummer 13 döljer sig Tågtavlan och Tåg.Info!

Tågtavlan första tågappen till iPad

Apples iPad - en sorts jumbovariant av iPod Touch - finns ännu inte att köpa i Sverige, men har redan börjat synas i knät på tågresenärer runt om i landet då den är som gjord för att användas till att fördriva tiden med spel, film, musik, webbsurfande och arbete.

iPhone-applikationen Tågtavlan fick ett mycket varmt mottagare av landets iPhoneförsedda tågresenärer, och i och med Tågtavlan version 1.5 är appen även den enda svenska tågappen som är anpassad till iPad.

För kunder som tidigare har köpt Tågtavlan till iPhone är uppgraderingen självklart gratis - uppdatera bara Tågtavlan till version 1.5 i iTunes, sedan kan appen installeras både på iPhone och iPad (så länge de har samma iTunes-konto).

Bland övriga förbättringar i Tågtavlan version 1.5 märks HD-stöd för iPhone 4 och iPad, förbättrat Tågtwitter, stöd för landskapsläge, batteribesparande åtgärder och förbättrad hantering av nätverksproblem (vilket tyvärr inte är alldeles ovanligt när man åker tåg).

Besök nya Tjejjouren.se

Idag, på internationella kvinnodagen, lanserar Sveriges tjejjourer nya Tjejjouren.se. Där kan unga tjejer läsa om allt från anorexi till onani, få svar på frågor, stöd om de är oroliga och pepp om de är nere.

För att hjälpa landets tjejjourer nå ut till så många som möjligt så doneras idag allt annonsutrymme på Zoomin.se till Tjejjouren.se.

Tstorm Technologies donerar datorkraft till forskningsprojektet Folding@Home

Tstorm Technologies driver webbtjänster, och förfogar därför över ett antal kraftfulla servrar. Dessa servrar är dimensionerade för att klara tillfälliga toppar i trafik och belastning, vilket innebär att de - i likhet med de flesta datorer - för det mesta bara använder en bråkdel av sin tillgängliga beräkningskapacitet.

Vid universitetet i Stanford har man startat forskningsprojektet Folding@Home för att ta tillvara på denna outnyttjade beräkningskapacitet i datorer världen över. Genom att installera ett litet program på sin hemdator eller server så donerar man datorns överskottskapacitet till forskning om proteinveckning. Resultatet av denna forskning används för att öka förståelsen för sjukdomar som bland annat Alzheimers, Parkinsons sjukdom, och cancer.

Eftersom det bara är annars outnyttjad beräkningskapacitet som doneras till projektet, så påverkar detta inte servrarnas prestanda i övrigt, däremot ökar elförbrukningen litegrann eftersom en dator som inte gör någonting trots allt drar lite mindre ström än en dator som utför beräkningar.

Läs gärna mer om Folding@Home på http://folding.stanford.edu/Swedish/Main och Wikipedia. Det finns även statistik över Tstorm Technologies bidrag till forskningen. Och varför inte bidra du också?

God Jul och Gott Nytt År!

Skatterevision

Tstorm Technologies har under hösten 2009 genomgått en skatterevision utan anmärkning. Revisionen gjordes som en del i Skatteverkets internetprojekt, som syftar till att granska verksamheter på Internet.

www.Hemfastigheter.se

Den 1/9 -09 sålde Alarosen AB sina fastigheter i Nyköping till Hemfastigheter AB.

Hemfastigheter valde då att använda Tstorm Technologies som leverantör av sin hemsida www.hemfastigheter.se, som därmed bygger på samma tekniska plattform som nya www.alarosen.se.